Thursday

Fårauktion hörrni. 15 000 får eller nåt, sålda och köpta under en torsdagsförmiddag som denna. Landets största vettni, himla tur att vi bor så nära va. Inga får för DJ dock, han hade andra saker i åtanke. Som nya SKJORTOR att jobba i. "Ni två har inget att säga till om", sa han med en varnande blick innan vi klev in i affären.
  "Så länge de inte är fulla av hål, DJ."

Så lite Wagga centrum på det. DJ klippte sig och vi fick frihet i en hel timme. $6-dollarsjeans!!!!! Och fylla på godisförråd.

Hem efter café-lunch och DJ är iväg och får berättat för sig hur han ska fortsätta behandla sina växter hit och dit. "He tells us where to spray and what to spray." Ok.
  Här har vi fortsatt rensa DJs nya house paddock från sticks and stones. Inte världens sämsta syssla när svenneskinnet äntligen får se lite sol. Våga vägra bonnabränna.

Och, hm, ja, jag hanterar tempramentsfyllda unghästar, tjurar lika stora som traktorer, verktygslådor tunga som hus, kör bilar fast jag knappt lärt mig starta... och jag slår i min jävla säng och får världens blåmärke som gör äckelont? Vem är jag enz

Förövrigt håller vi på att bli artigt utslängda från Castines, men men ner om det när vi vet mer puss å kram

Höstlov HAHA

Här pratas det ju bara om springtime och att sommaren närmar sig. Ett höstlov från skolan minns jag knappt vad det är längre.

Red två hästar var efter lunch. Efter det kunde man ju tro att jag sprungit ett maraton i öken, svettenfall på ryggen osv...
  Jag hade fuxarna, Caroline och Bowie. Carolaylay don't run awayway, suckade jag när hon inte ville bli fångad i hagen. Ickerå, tänkte väl hon och jag med mina ickesporrar fick nästintill ponnysparka henne ett par gånger under ridpasset. På Bowie däremot kan man fatta galopp från halt typ, utan tvekan. Båda går dock exakt dit man vill nästan så fort man bara blickar ditåt. Åh fina hästar. 

Satt och andades som om jag vore i förlossning i värmen sen. Och så 1, 2, 3 så var vi plötsligt och tog ner taggtrådsstängsel på grannfarmen som DJ lite casually köpte häromveckan. Jag pajade huden på händerna och DJ pajade maskinen vi använde att rulla upp taggtråden på. Aja. Nu mat snart äntligen, JÄTTESENT menmen tacka sovmorgonen för det. Puss å kram,

I Canberra

Morning

Vi fick sovmorgon idag!!!! En extra timme!!!! Det regnade för mycket vid 6.30-snåret :)

Sen har vi flyttat får igen, DJ tränar hundarna. Duttiga hundar. DJ var så nöjd att han till och med lät mitt kaffe rinna genom ett filter ner i min kopp nu när vi är hemma en sväng för att "have a cupper". Bra start på veckan dvs. Cheers

Me and my girlfriend

Min fina gf innan massiva perfekta burgare serverades, vi nekades inträde på en bar pga endast vanliga leg, ehm?, våldgästade nån utklädnadsbacheloretteparty på en pub, fuldansade all alone på en annan, samt skreksjöng lite till karaokesångarna på den första puben när vi promenerade hemåt vid hm, halv tolv.
   Mycket minnesvärd helg denna huvudstadshelg, mycket.

MÅSTE ju komma tillbaka hit innan vi åker hem. Tomma gator och krigsmuseum, jag vet inte... Nånstans måste ju denna businesstad vara vid liv... Har ej gett upp hoppet!!!!! Cheers!!!!

Capital

Canberra. Oh du nya färska stad, endast hundra år på nacken i år. Med dina prydliga hus och välsvarvade buskar, grönskande parker och alldeles för smala side walks, skänker du oss viss besvikelse denna lördag.
   Trött del av staden har vi hittat. Två "shopping malls", en med tantkläder och en med "haha hejhej nu stänger vi, ja, precis nu, när ni två kommer!!!". Vi måste verkligen komma hit en till gång, nånstans måste ju staden vara vid liv. Eller så får vi ta en kanot-semester i floden.

Mysig liten lägga spenderar vi natten i i alla fall, och vi ska försöka söka oss tillbaka till det första "shopping mall":et för lite pubar/barer som verkade någorlunda intressanta i alla fall.

Hur som. I förmiddags var vi uppe på en av Canberras höjder, fikade och bara blickade ut över staden. Tog oss sedan ner till Australiens War Memorial. Ett slags museum som visade allt Australien varit med om i krigarväg och lite till. Des berättade om sin pappa som varit armésnubbe, och hit och dit 27miljoner detaljer om det. Jag gick omkring lite utanför de andra och hade nån blandning mellan fascination och illa till mods-känsla i kroppen. Tog lite bilder och bitchblickade Hitler:)

Men ja, det var häftigt på nåt vis. The Rolls of Honour var milslånga, och nästan alla namn hade blommor fastnålade intill, man kunde nästan ta på känslan av saknad där.

Och bilderna här, på krigarna. Åh vilka fotografier.

"It's the friday afternoon syndrome, like I can almost taste the beer."

Lite roligt är det ju det här, med vad som ger en glädje i livet vissa dagar.
   Jag menar, i onsdags kraschade jag inte DJ's bil när jag ensam körde över en stor kulle och tillbaka för att hämta vår lunch. Happy day mama.

Idag står jag och nynnar glatt och gör en liten dans när jag lyckas dra fram en fin, ren, gråvit bit ull och direkt kan lägga den i "good"-säcken. Eller bara "awww":ar lite för att åh titta vilket fint fluff(<3333).

Så blir det efter 2 dagar med ullrensning. Dan och DJ snaggar rumpan på fåren och jag och Hanna plockar ullen, kastar dålig ull i ful säck och bra ull i fin säck. Timme ut, timme in, lite coffee breaks ibland, lite övrig random DJ_måste_röka-breaks ibland. Samt sjunger fult till musiken som spelas på radion nu när jag i halvsmyg bytt från tråkig gammelmusik till Star FM.

Dan (med fredagssyndrom) är trött på får. Inte konstigt eftersom de beter sig som vildingar. Titt som tätt lämnar vi våra stationer och måste kasta omkring dom lite :)  DJ var den som lyckades bli sparkad i ansiktet dock.

Lammärkning

Har blodstänk i ansiktet. Blodstänk i nacken. Blodstänk över i stort sett hela min tjocktröja. Händerna har jag tvättat rena sexhundra gånger under dagen. Med mitt saliv:)

Sweet life of a farmer girl.

Hela dagen har vi ägnat åt att märka lamm. Dan stod timme ut och timme in och lyfte upp lammen i en karuselliknande ställning, fäste dom i bakbenen och vaccinerade dom. Sjättedels litet snurr på ställningen, som Hanna ordnade, och lammen var framme hos DJ som satte gula plastmärken i öronen, kastrerade pojklammen, och på mycket vackert vis...skar av svansarna av dom. Sjättedels snurr och Hanna sprutade flugdödande painkillervätska på svansstumparna, stoppade blödningar och jag piercade toppen av det märkta örat och fick kasta blödande kors av lammskinn på marken runt mina fötter. Här hände det mesta av mitt senare blodtäckta jag - när Hanna inte riktigt fick koll på de blödade stumparna och små blodfontäner kom flygandes över hela mig. Inklusive mun och ögon tissempel. Mycket underhållande tyckte en skrattande Hanna.

Skulle nu kunna vandra i Pride-paraden med tanke på allt jag är nerfläckad med. Gulaktiga bajsrester, röda blodstänk, blåa vaccindroppar och så lite grön färg som orsakades av en sprayburk DJ hade sönder.

Alltså. Återigen fick vi uppleva hårda tag och blodspill. Men även se att smärtan pågår i bara någon minut för varje individ, och veta att det är det bästa i det långa loppet för de här fåren som förövrigt annars bara går lösa på dessa evighetsängar, och blir infekterade, inflammerade osv när de gör sina business om svansarna är kvar. Åh fina lammen. (Ännu finare nu utan de flaxande svansarna.)

Har precis kommit hem efter arbetsdagen, fått av mig blodtröjan, äntligen tvättat händerna på riktigt och druckit kaffe som inte snabbgjordes i fårhagen. Varm dusch och mjukiskläder väntar, mer efterlängtade än nånsin efter att ha stått ute i resterna från nattens stora oväder. Usch, ni vet när det knappt regnar, dropparna liksom bara ligger där i luften? Bland de värsta vädren jag vet. Så var det till och från hela dagen. Pat lovade mig stabilare väder dock!!!

Aaa det:)  Onsdag idag vilket betyder  allas vår favoritserie Wonderland ikväll. Annars bara sova pga dödstrött. Höll på att somna i ute:n på väg hem. Och en himla ute mitt i en bumpy paddock är inget man lätt somnar i. Cheers osv

Skittles

NEJ MEN HÖRRNI. Nu har han tappat vettet.

Igår kväll. Mörkret föll. Kylan kom krypande... och vi stack ut och flyttade kor. Lite jättetjocka mammakor och kalvar fick springa i mörkret och jag med mina fantastiska ögon såg för sjutton ingenting. "Can you catch the ones who's trying to turn the other way?"  Mhm DJ I will do.
  Aja. Vi lyckades flytta dom till rätt ställe i alla fall.

Imorse. Hämtade vi kossorna kl 06.00. Viiii var alltså up and running kl 05. Pigga och glada!!! Hurtiga!!! Roligt!!! Kolsvart ute. Vallade snubblandes med ficklampa. Och så gjorde vi hela den där hormontampong ut + andra hormoner in-proceduren efter vi schasat undan kalvarna till en egen hage.

Fortsatt pigga och glada ordnade vi sedan hela Pats himla trädgård. Och hon har inte en liten trädgård. Jaja. Klippa buskar, tvätta trädgårdsmöbler, ta bort 5 skottkärror ogräs:) osv. Kunde dessutom typ gödsla alla rabatter med mängden kobajs som fastnat på mina byxor. HAH.
  Men ja. Det va rätt trevligt faktiskt. Typ, meditativt. Hann tänka igenom hela livet ungefär medan jag krattade och krattade och aaa krattade.

Fick sedan rida Caroline. Sweet sweet Caroline. Lite vimsig och okoncentrerad, men åh va fin.

Sen var lyckan gjord när jag requestade pannkakor med tusen tillbehör. Skittles till förrätt. Luv.

Aaa den dagen den storyn. Heido

Home Sweet Home

Back at DJ's place vilket betyder ungkarlslya och tidiga mornar igen. Upp 6.30 imorse och iväg och jobba knappt en timme senare.

Värmen har kommit, for sure. Lagom till att snön föll över Västerås. Redan innan klockan tio drog vi av oss tjocktröjorna pga för varmt. Och frös inte ett dugg igår kväll när jag skulle sova. Amazing.
  Vi har lång siesta just nu pga man kan knappt röra sig utomhus. Hanna är den enda som tagit sig utanför huset sedan vi åt lunch - för att springa några varv genom vattenspridaren. Ice coffee och isglass är våra kära följeslagare nu.

Det är skönt att vara tillbaka här. Lite mindre barnaskrik, lite mera jäkelskap. Saknar redan hästlivet där dock, men we'll be back.

I helgen åker vi med Des och Pat till Canberra, sedan är det dags att planera vår resa till Melbourne. STADSLIV!!! Hehe aja cheers osv

A mess

Hello people, Hannan is back!

Jag gör ett blogginlägg endast tillägnat Jenns kitchen för hon har helt awesome prylar, t.ex. en vattenkokare som berättar vilken temperatur vattnet ska kokas till beroende på vad det ska användas till.  En asbra minidammsugare utan sladd som kan användas till vad som helst när som helst, jättebra när man har en bebis som täcker kök med diverse mat eller när man råkar vara spindelrädd i ett spindelland. Hon har också en maskin som bakar åt henne och en riskokare som bara kokar ris perfekt sen håller det varmt hur länge man vill.

Bäst av allt är dock brödrosten, den har knappar för allting!! Och lätta att förståknappar! Den tar ner och upp brödet helt själv och som ni ser på bilden kan man snällt be om att få titta till brödet eller rosta det litetill, AWESOME!

Kan också berätta att den första hästen jag red fölade igår natt, ännu en graviditet som ingen visste nått om förrän dom hittade hennes dödfödda föl i hagen i morse. Hunden Patch var en röd hund istället för en vit hela dagen idag efter att ha kalasat på tidigare nämnda föl, ingen reagerade  på detta förrän en smått tårögd Hanna frågade om de visste varför Patch va täckt med blod, då sa Jenn "åh juste, John kan du inte koppla Patch inatt annars kommer vi ha a mess (=fölinälvor) på verandan imorgon."
Japp, för de skulle ju va upprörande...

Lite nya funfacts;
* Alla i australien lever på kritvitt rostbröd till frukost och lunch och gärna ett till middagen också. Kritvitt som i så vitt att mamma skulle räkna det som luft med socker i typ.
* Här räknas detta kritvita rostbröd med ost som nyttigare än en vanlig steakdinner. Alltså - ska ni va nyttiga här gör tvärtom emot hemma.
* Trots detta har alla farmare kroppshydda som min lillebror och alla hans långaochsupersmala kompisar
* Ingen har lås på toaletterna i detta land, ganska obehagligt kan man tycka, går liksom inte att vänja sig vid.
* Öl är alltid en uppskattad och godkänd dryck oavsett mängd, vad du än gör (jobbar, kör bil, u name it) kan du alltid ta en kall öl, flaskkylare är dock obligatorisk.

Det va allt för mig denna gång, bajbaj people!

Johns Birthday

"Hi Jules, it's Jenn speaking. I was just wondering if you guys wanna come over for a couple of drinks for Johns birthday...
Yeah just some beer and a BBQ-lunch."

Såklart. Glöm aldrig the BBQ-lunch.

Hela världen omkring oss är smått gråfärgad idag trots fint väder. Enligt Jenn är det förmodligen röken från bränderna i Sydney-trakten som sökt sig hit nu. Himla bra tajming. Men obs vi normala människor bryr oss ju inte om lite himla rök. Andra kan få ha sina masker osv för att det kan vara lite farligt men inte vi inte. Yolo.

Så. Tre av fyra av Johns syskon, deras respektive, alla tusen barn och så Johns föräldrar samlades klockan "lunchtime" för födelsedagskalas. Undrar om vi använde nya garage/stall/whatevs som the place to be. Här gillar vi sånt!!! Det är ju så stort att inte ens hästlastbilen som stod parkerad därinne störde oss!!! Så himla bra John, good job!!!
  Så, smått kaos till och från med Ollies tio kusiner, hundvalpar överallt och alla saker som skulle hämtas och lämnas i huset ellet bilarna. Men det gick ju. "Imagine Christmas when EVERYONE is here", sa Jenn.
  Mycket trevligt i alla fall, kände mig som inte ivägen, utan bara välkommen och part of the group. Men så roliga frågor man får ibland. "Do you have swimming pools in Sweden or is it just too cold?"   "Ever heard of country music? You have that in Sweden?"   "You have farms around there?" :/

A d va kul. Nu är vi helt slut efter allt partajande och har gosat ihop oss i soffan. Trassel på tv. Reklambubbelchoklad och kvällskaffe.

Update: Hanna fick rastlöshetspanik och bestämde sig för att gå på promenad i nattsvarta närheten
Ehm:)  Hon har min keps med lampan i skärmen så hon ser vart hon går, och hon fick en halvtimme på sig av Jenn innan vi går ut och letar efter henne. Ahrå. Vi tar en kopp te så länge.

God kväll.

Livet

DNA-tester måste göras på alla dessa hästar som haft surrogatmammor, och så registreras de i Australias Quarter Horse Assosiationnånting när de checkat så man inte ljugit om fölets fantastiska föräldrar. Man rycker lite hårstrån ur manen och klistrar på en liten blankett, och man måste även rita av hästens alla tecken - vilket blev mitt uppdrag imorse. 6 mer eller mindre samarbetsvilliga åringar blev avritade och manryckta. Kuli.

Hanna åkte med Jenn genom tre olika småstäder för olika ärenden efter det och jag hjälpte John på gården. Dvs, jag har jagat efter tjurar idag.
   En grind hade under natten lyckats öppnas eller något och några tjurar hade rymt upp till kohagarna. Så vi tog varsin häst och satte fart efter dom. Helt lugnt plus helt galet skiljde vi tjurarna från koflockarna och vallade hem dom till the housepaddock igen. Fattar INTE hur jag lyckades sitta kvar i sadeln genom de där vansinnesgalopperna, det är inte lätt att koncentrera sig på både skenande kossor som man ska jaga efter, och samtidigt rida på rätt sätt på dessa hästar och med denna utrustning. Glömmer titt som tätt bort att dessa hästars galopp inte är som våra hästars galopp, inget längande på stegen, inget svävningsmoment, och då tappar jag ridningen. (Dvs sitter inte längre klistrad i sadeln som en bör här.) Och med Grey som bara kutar på så fort det finns boskap i närheten tar det ett tag innan jag hittar den igen... Haha men jag fick jobbet gjort i alla fall. Lyckades flytta på den största läskigaste tjuren helt själv, få skenande kossorna att tvärvända och felspringande tjurar att hitta rätt igen. Samt var knappt ens orolig en enda gång. Vet ej var denna "klart jag kan flytta anguskor själv"-säkerhet kommer ifrån. Eller hur det kommer sig att jag helhjärtat litar på "min" häst, att hon tar mig dit jag vill så fort jag typ tänker tanken. Är kanske född till detta. Ingen vet.

Och så har vi gjort tråkgöra som i att dra elstängsel hit och dit och flytta heltrasigt hönsnät från en av åring-hagarna. Fick köra bilen ett par gånger och tacka fan att dessa farmbilar inte är några mesbilar. Satt där inne och ba HEHE TROR MAN GÖR SÅHÄR och växlade hit och dit med John 100 meter bort i en annan bil. :) All is well.

Men vi avslutade med att umgås med de mest outbildade åringarna, ett sto som bara blivit ledd i grimma och grimskaft ca 3 ggr och en hingst som tillät John att leda och klappa honom för första gången igår. ÅH så John kämpade med hingsten och jag pysslade med stoet. Underbara lilla bebis, lär sig på nolltid och har gått från att undvika mig till att vilja bli klappad och kliad på bara ett par dagar. Ibland kom hon fram och antingen buffade in mulen under min arm, eller stödde hakan på min axel i små hästkramar. ALLTSÅ. Fick liksom inte klappa henne på mulen i början.

ÅH så bra dag. Så mycket grejer jag lärde mig på alla timmar som krympte ihop till vad som kändes som nolltid. Liksom privatlektion av John i fölhantering och jag vet inte, antar att Grey lärde mig massor om tjur-jaga haha.

Imorrn är det Johns födelsedag och det blir såklart BBQ-garden party här. Lovely. Tror vi åker tillbaka till DJ på söndag sen, tar över hans ungkarlslya i några dagar igen. Cheers.

Friday Morning

Nu har vi äntligen hästar på baksidan igen!

Spiderwoman

Så. Hanna panikade över lite spindlar och deras spindelnät igår kväll. Påminde henne om att vi redan sovit bland dom i en vecka. Hon panikade mer.
   Så jag hämtade Jenns minidammsugare och gick på spindeljakt. Hanna döpte mig till Spider-Jo och sjöng om mig resten av kvällen i sann Homer Simpson Spiderpig-anda. D va ql.

Kidz

Vi fick hem bebishäst och en till travarsurremamma igår som fick gå ut i hagen med de andra småttingarna och travarmamman imorse. Sååå fina.

De verkar göra mycket med surrogatmammor här. De fixar ägg från sina ston, eller nu från typ tredje bästa stoet i aus, köper säd från en fancy hingst, i detta fall amerikas bästa, och så sätter de in dem i en billig pensionerad travare som de köpt för lite drygt 10 000 svenska kronor. "Billigt" och bra, särskilt eftersom travarmammorna har en tendens att vara väldigt överbeskyddande.
   John har en helsyster till denna bebis som han tänkt behålla, utbilda och tävla med, men denna lilla herre hoppas han kunna sälja för en härlig peng. Mycket spännande.

Haha jaja. Det var fint i alla fall, att se dom galoppera iväg i hagen och börja lära känna sitt nya hem.

Vi tittade till alla åringar innan vi for iväg till Johns bror Frank över dagen. Bor väl knappt en mil bort på den här evighetsvägen. John och Frank hade en del business att ordna med och jag och Hanna barnvaktade Ollie och Frank och Keyes två äldsta kids Archie och Jack. (De har en dotter på snart 3 månader också, PRIMROSE!!!)
  Vi la tretusen pussel, Archie fick aldrig nog, och såg på barnprogram. Halvgalna Jack demonstrerade flitigt med en pilatesboll och käpphäst hur han i framtiden ska valla tjurar. Farmers child...

Nu har vi nyss kommit hem och har lite gosestund, trots att Ollie är sämst på gos och mest bara äter flufftofflor. Cheers

Busy day

Vi hade en lugn och tyst frukost imorse, Ollie hade på något vis somnat om efter att ha väckt sina parents tidigt på morgonen. Vi spånade på namn till fölet John hämtade hem under dagen, gick väl sådär. Hanna och jag funderade på nåt svenskt. Björn eller Klas-Göran, tissempel.
  När klockan närmade sig 9 brummade vi in mot Wagga, busy day för farmers som hade tusen ärenden. Shoppingdag för extrajobbare som inte behövde vara med och t.ex. försäkra nya hästar.
Vi tog en kopp kaffe med familjen och Johns föräldrar Helen och Toby innan vi blev avsläppta i vårt nya favoritkvarter. Oh we almost went crazy. Kände mig så icke-bonnig när jag helt bekvämt ba provade partyklänningar på Ally osv. Viktigaste var ju dock - lite mer jobbjeans, lite varma saker att sätta på fötterna, lite mjukiskläder att ha om mornarna och kvällarna. Check check check. Jeggingsen vi köpte när vi va i Wagga med Des och numera ääälskar pga 1. så bekväma och 2. de var så billiga, var nu HALVA REAPRISET dvs 10 dollar.
"You can't go wrong with $10-jeans", sa kassatjejen. Åh nä.

Aja gu. Jag är helt förstörd efter allt vandrande i affärer. Jag som knappt gillar affärvandrande har ba gått å gått å gått å gått. Humöret på topp hela dagen?? Nu är jag lika sliten som Patch, gamlinghunden som i sakta mak knatar omkring här på gården pga glömt hur man springer. Vi får nog hitta en viloplats tillsammans imorgon, han och jag, och ligga där hela dagen.

Mmhm, bilderna. Vi hittade fina fotgrejer på Target. Isfötter is no more, så att säga.

In riding a horse we borrow freedom - Helen Thomson

Vi är kvar hemma idag också så varför inte passa på att städa förarhytten på hästlastbilen samt Jenns sjusätesbil in and outside. Härligt arbete i aussie-solen när klockan närmade sig eftermiddag. Tänk drive thru-tvätt i amerikanska filmer. Och så motsatsen till det. När vi kom in hade Jenn bakat kakor som vi älskade. Kändes väl för nyttiga eller nåt dock, så jag fick chokladbollscravings. Under eftermiddagen slängde vi ihop nåt liknande, och de blekaste chokladbollarna i historien har vi mumsat på som både förrätt och efterrätt. Vet inte vad det är för "fel" på kakaon här, ser ut som Oboy-pulver. Jaja. De var uppskattade i alla fall, 5 stycken återstår av de som fyllde en hel tallrik från början.

Våra dagliga utflykter antingen med bil eller till häst verkar alltid resultera i nån sorts udda djurupplevelse. Igår räven som skuttade längs stigen framför oss, idag kalven som blivit född bara något ögonblick innan vi råkade rida förbi. Vi fick lite djurväns-panik och lämnade de så fort vi kunde, mamman till kalven började vandra iväg så fort vi närmade oss. Så dåligt samvete??? Men det ordnade sig så fort vi befann oss på tryggt avstånd igen.

Fastän vi ser helt nya saker varje dag känns det som vardag direkt. Jag menar, John satt upp ett nytt staket igår av okänd anledning och nu vandrar stora angustjurar omkring där vi förra veckan byggde lilla hagen till valparna. Och vi bara finner oss i att behöva släpa överdrivet tunga sadlar genom nya tjurhagen, utan vidare eftertanke. Precis som att vi finner oss i att det ligger ett par avlidna kossor i en av hagarna pga överdos av gasbildande klöver som ledde till punkterade lungor, att hundarna lyckades mörda en räv - medan vi fotade utsikten i två minuter - och bara lämnade den i det höga gräset, eller att det ibland kan hända att en liten kalv springer in i mina ben när den blivit tillräckligt förvirrad. Sure, vissa saker här väcker en del obehag i oss för nån sekund, men det passerar snabbt för, det är liksom bara så det ser ut eller funkar här.

Imorgon ska vi in till Wagga och göra tusen ärenden. Jag och Hanna behöver bl.a. kläder. T.ex. mjukisdressar och inomhusskor att leva i så fort jobbdagarna är över. Orkar_inte_frysa i dessa igloos mer :/. Jag går här och sätter på "elementet" varannan minut och Jenn stänger av så fort hon märker det. Nåt sorts stillsamt krig vi påbörjat i vana och ovana. Aej aa. Tveksamt om dessa hus ens värms upp när det blir sådär 40gradigt i sommar.

Luckiest girl

Idag har vi varvat hästlivet med att assistera Jenn hemma. Hanna har vandrat runt hela huset med en rolig ryggsäckspump och sprayat död gräsmatta med nåt medel. Jag tvättade och vaxade en träsoffa... Obs vi barnvaktade samtidigt!!! Under eftermiddagen dödade vi våra kroppar med att fylla gropar i  gräsmattan vad nu det var bra för. Men har Johns kor förstört måste Jenns gräsmatta lagas. Ja.

Mitt i allt detta trädgårdsliv klämde vi in upptäcksfärdsritt. Här och där här är kullarna och fälten täckta av lila blommor som Hanna förälskat sig i.
"That's weed", sa Pat kort i början av vår vistelse när hon fick frågan vilka underbara skapelser det var.
Hanna har dock inte släppt förälskelsen, och idag var det dags att rida upp för det blommigaste/ogräsigaste hillet här. Vi vände dock efter drygt halva vägen, så himla kallt och blåsigt idag.
[Hanna vill här vänligt inflika att hon bytt häst idag. Hon har nu en svart häst, pga att denna svarta häst sparkat upp stor svullnad på Rockys ben så hon måste stå. Riktig bitch, denna Midnight slash Blackie slash de verkar inte ha bestämt sig för vad denna unexperienced yet hungry ponny heter.]

"Shouldn't you be used to cold weather?" frågade en av byggarbetarna innan vi hunnit iväg med hästarna. Ja jo ok ne tydligen inte :)  Sån brutal skillnad mellan detta klimat och hur vi kunde ligga och sola hela dagen på Bondi.

Luckiest girl

Idag har vi varvat hästlivet med att assistera Jenn hemma. Hanna har vandrat runt hela huset med en rolig ryggsäckspump och sprayat död gräsmatta med nåt medel. Jag tvättade och vaxade en träsoffa... Obs vi barnvaktade samtidigt!!! Under eftermiddagen dödade vi våra kroppar med att fylla gropar i  gräsmattan vad nu det var bra för. Men har Johns kor förstört måste Jenns gräsmatta lagas. Ja.

Mitt i allt detta trädgårdsliv klämde vi in upptäcksfärdsritt. Här och där här är kullarna och fälten täckta av lila blommor som Hanna förälskat sig i.
"That's weed", sa Pat kort i början av vår vistelse när hon fick frågan vilka underbara skapelser det var.
Hanna har dock inte släppt förälskelsen, och idag var det dags att rida upp för det blommigaste/ogräsigaste hillet här. Vi vände dock efter drygt halva vägen, så himla kallt och blåsigt idag.
[Hanna vill här vänligt inflika att hon bytt häst idag. Hon har nu en svart häst, pga att denna svarta häst sparkat upp stor svullnad på Rockys ben så hon måste stå. Riktig bitch, denna Midnight slash Blackie slash de verkar inte ha bestämt sig för vad denna unexperienced yet hungry ponny heter.]

"Shouldn't you be used to cold weather?" frågade en av byggarbetarna innan vi hunnit iväg med hästarna. Ja jo ok ne tydligen inte :)  Sån brutal skillnad mellan detta klimat och hur vi kunde ligga och sola hela dagen på Bondi.

3 veckor

Samtidigt som vi alldeles nyss landade i Sydney, känns det som att vi levt här i New South Wales i evigheter. 3 veckor har gått sen vi lämnade Sverige. 3 helt otroliga veckor. Livet hörrni

<3

Sån bra dag idag. Sovmorgon för det första, somnade på 3 sekunder igår och åh va skönt det var, särskilt att slippa morgonkylan när man är ute på fälten och jobbar.

Vi hängde runt lite och gosade med en och annan valp, flyttade grejer till Johns nya förråd/garage/stall-kombo-byggnad. Åh vad han är taggad på denna byggnad, och Jenn tar en bild på bygget varje dag för att se utvecklingen... Gulli.
Lite snabbt förklarade John för Hanna hur automat-bilen funkade och mmh hon körde väl 300 meter innan John kände att jovars, you're good to go.

John och Jenn skulle iväg till "grannar" på BBQ-lunch, dvs till ett par som bor typ, jättelångt bort. 15 kilometer tror vi att de sa. GRANNAR. Aja. Innan de åkte och innan vi tog dagens ridtur ritade Jenn en liten karta åt oss, som skulle leda oss till ännu en av de tjugosju miljarder småstäder här, Tumbarumba. JA, den heter så. Tog kort på skylten för att försäkra alla om att staden faktiskt existerar. Mycket nödvändigt, Victor trodde vi hittade på till exempel.

Anyways. Älskar de här ridturerna. Vi bara rider. Framåt svängåt uppåt neråt. Hästarna blir uttråkade så fort det inte finns boskap i närheten, och vet inte riktigt vart de ska ta vägen när de inte har nåt utbrytarkossa att ta sikte på, men det går bra!
  Jag TROR att min lilla gråa häst heter Greylynn. Grey-Lynn. Greylin. Aaa. Vi kallar henne Maria ibland pga Des' skimmel heter så :/
  Älskar henne i alla fall. Bra storlek, sto, smågalen. Perfekt! Finns det kor i närheten finns ingen broms på henne, men jag tänker att hon älskar sitt jobb bara, så hon är ursäktad. Åh vill alltid bara rida omkring på henne bland kängurur och våra nyfunna varelser, australiska igelkotten!!! Ekidna ecidna eckidna whatevs. Lite snyggare, lite bättre, lite häftigare än våra kottar. Plus att vi såg 3 st idag och Jenn påstår att de bara ser dom typ once a month.

Och på tal om djur. Safaritrippen på väg hem från Tumba??? Inom loppet av typ 10 minuter såg vi först igelkottedjuret. Sen den svarta ormen som finns här, ja vi skrek och tjöt och va helt uppe i varv ett bra tag, trots att vi var helt safe i farmbilen när vi körde på/förbi den haha. Ögonblicket efter skuttade kängurur alldeles nära vägen och sen var vi plötsligt mitt bland får och kor som rymt från sina hagar lite osmidigt. Plus alla papegojor som bara flaxar omkring lite nonchalant här med wow-faktor all over themselves. Åh så bra roadtrip, trots att ca hela lilla stan hade lördagsstängt. Hanna gjorde ett himla bra jobb med att hålla oss på vänstersidan av vägen, stolt!

Klockan är strax efter 22 och jag är ca redo för sömn, trots sovmorgonen imorse. Är så nästan varje dag, behöver typ lika mycket sömn som Ollie, som lägger sig strax efter 19. Skypeade med familjerna och åt middag, sen tog energin slut för dagen. Aaa så atte ttyl. Cheers.

Just go with it

Sovmornars sovmorgon imorse och pannkakor till frukost. Fluffigare pannkakor har jag aldrig tidigare skådat. Vi låg däckade ett bra tag efter den frukosten.
  Red ut med John sen och fångade in lite rymda åringar på nån minut. Finaste bebisfuxarna, vill adoptera dom.
   I en kossahage har flera andra bebisfuxar, ett 6veckorsföl och dennes surrogatmamma gått sen vi kom hit. Idag var det dags för flytt. Gick inte jättebra när surretravarmamman plötsligt fick för sig att dra iväg åt motsatt håll. HAHA fick växla av barnvakts-Hanna och de fick ta bilen och fånga henne istället. Nu står de helt mysigt inne i arenan dvs ridbanan så man kan halvgosa med dom när man vill.

På tal om att jag fick växla av Hanna i brist på körkunskap. Har råkat köra bil idag. John och Hanna "bokade en körlektion" till mig, så jag har kört omkring bland kor i en av hagarna med Hanna i passagerarsätet nu i eftermiddag. Inga döda kor, ingen kraschad bil. Allt gick bra. Till och med backade och startade i uppförsbacke och växlade och allt. PLUS hatade inte att sitta bakom ratten. Nu jävlar farmen säger jag bara. (Hehe nje.)

Klockan närmar sig kväll och jag längtar efter middagen. Jenn har haft lamm i ugnen i 7 timmar när det är klart, och har jag lärt känna Jenns matlagning rätt blir detta ingen dålig söndagsmiddag. HEHE Hanna frågade mig imorse om jag trodde vi gått ner i vikt dessa veckor. Svarade att ifall vi gick ner hos DJ och hans ungkarlsmat, har vi gained that weight right back dessa dagar. (<3)

Living the dream

AEJ NU HÖRRNI
Nu händer det. Vi är mitt i det.

Jobbdag och sedan fick vi varsin häst, sadla tränsa sitta upp, ut i världen.

Upp och ner för hillsen, bland korna och freaking kängurur. Full galopp över fälten, mjuk trav genom skogspartierna. Och hur vacker var inte utsikten när vi var på en av topparna?
Våran bild av denna resa blev verklighet dessa timmar. Bland det bästa jag gjort i mitt liv.

Puppies

So there once was a teenage pregnancy här hos John och Jenn. Nu är det 5 galna valpar här hos John och Jenn. Hur underbara?! Tog oss ungefär fem sekunder att älska dom, döpa dom och vilja kidnappa dom.

"John won't notice if we steal one right?" frågade jag.
"I know I won't" svarade Jenn.

Såååå vi kanske råkar ta med en när vi åker härifrån. KANSKE.

Adelong/Tumut

Sitter med Ollie i bilen medan Jenn springer med grejer till en 2nd hand-store.
Imorse hjälpte jag John med tjurarna, medan Hanna hjälpte Jenn hemma. Vid lunchtid bytte vi och jag är nu på roadtrip med Jenn och Ollie genom "städerna" och Hanna farmjobbar.

Kändes ovant att dra på sig "vanliga kläder" istället för t-shirt, skjorta, jeans och ridskor. Och det första vi gjorde var att köpa take away-kaffe!!!
I sådana udda fall är det ok att ta fulbilder i bilen.

Finns inte den minsta täckning ute i Clear Hills. Så ja. Life on the country side. Cheers.